svecat

 Ja, då är det snart dags. Inte min mormor..jag menar mig själv. Det börjar bli illa när man benämner sig själv som 3.e person. Men jag är ju mormor och ska gifta mig imorgon.
Dan för dopparedagen. Min äldsta dotter skrve på Facebook att jag var "snuskig", jag förstår inte vad hon menar...om det här hade varit innan jul så hade det inte varit så konstigt att prata om dopparedagen...eller dopp i grytan. Ja, var har hon fått sin fantasi ifrån? Jag har ju min kvar....

Så imorgon är dagen och här sitter jag och bloggar. det känns som om det mesta är klart och jag kan inte göra såmycket mer idag. Ska ut och plocka lite blommor till dekorationen på borden, men det tar jag senare när min bästa väninna har kommit hit. Hon har fastnat med SJ någonstans innan Köping......det är ingenting att vara förvånad över...det är ju trots allt SJ.

Tänk när jag var ung...., då ansågs SJ vara det säkraste sättet att ta sig fram om man ville komma i tid, men det var ju längesedan. Nu är det en chansning, t.om när det är bra väder och ingen snö på spåren.
Tur att de flesta som tar tåget reser till oss idag, annars så vet man aldrg om de skulle hinna fram i tid till mormors bröllop.